[Sökformulär] [Info om databasen] [Söktips] [Föregående]

Nr 2 / 2

Identifiering av antropogena hormonstörande ämnen i mänsklig fettvävnad (Hormonstörare)

Identification of anthropogenic endocrine disruptors in human adipose tissue

Datum: 1.6.1998-31.12.2002
Kod: 8694
Institution: Åbo Akademi / Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten (MNF), Institutionen för organisk kemi
Adress: Biskopsgatan 8, FIN-20500 Åbo
Tel. +358-2-2154 136
Fax +358-2-2154 866
E-post ansmeds@abo.fi
Projektledare: FD Annika Smeds, assistent (1.6.1998-31.12.2002)
Forskare: MD Pekka Saukko (1.6.1998-31.12.2002)
MD Sari Mäkelä (1.1.1999-31.12.2002)
Typ av forskning: 0 (0=Inom tjänst, 1=Beställd forskning, 2=Samarbetsforskning)
- tillämpad forskning 100 %
ÅA-intern finansiering: FIM 25000
Inhemsk finansiering: Magnus Ehrnrooths stiftelse, Helsingfors, Finland () FIM 20000
Årsverken: Totalt: 55 månader
Partner: Georg Becher, Oslo, Norge Paul Dickens, Hong Kong
Ämnesord: förökning, missbildningar, lisääntyminen, epämuodostumat, xenoestrogener, antiandrogener, fettvävnad, kretskort, endocrine disruptors, xenoestrogens, antiandrogens, adipose tissue, printed circuit boards,
Anmärkning: DAD HPLC NMR spektroskopi

Det har framförts antaganden om att vissa antropogena [mänskotillverkade, syntetiska] föreningar som förekommer i miljön kan störa den normala hanliga fosterutvecklingen och förorsaka medfödda missbildningar samt försämring av fortplantningsförmågan.Dessa fenomen kan sägas vara uttryck för en feminisering eller demaskulinisering och gäller både djur och människor.Biologiska test både in vivo [på levande organismer] och in vitro [på isolerade cellkulturer eller organ] har visat att ett antal till sin struktur vitt skilda ämnen har en förmåga att störa den normala hormonella aktiviteten och åstadkomma feminisering.Dessa s.k. xenoestrogener innefattar över 30 klororganiska föreningar [de flesta av dem pesticider och bifenyler] och över 15 icke-klorerade organiska föreningar [bl.a. hydroxibifenyler, alkylfenoler, alkylfenoldietoxylater och ftalater].Föreningarna är lipofila, bioackumulerbara och svårnedbrytbara och de förekommer allmänt i miljön, även i vår dagliga närmiljö.De verkar troligen via olika mekanismer.Vissa föreningar verkar möjligtvis direkt via processer förmedlade av estrogenreceptorn, medan andra har visat sig samverka med androgenreceptorn.Människan kan utsättas för xenoestrogener via födan [s.s. tillsatsämnen, föroreningar, förpackningsmaterial] eller via hushållsprodukter [s.s. kosmetika, textiler].Exponeringen kan ske genom inandning, hudkontakt eller födointag.Huvudmålsättningen med detta arbete är att identifiera antropogena föreningar med estrogen eller antiandrogen verkan i fraktioner av mänsklig fettvävnad.Fettvävnad från kvinnor i fertil ålder kommer att studeras särskilt noggrannt eftersom det föreligger en risk att hormonstörande ämnen mobiliseras under graviditeten och överförs till avkomman.En målsättning är att få en översikt över förekomsten av föreningar med känd hormonell effekt i mänsklig fettvävnad, men försök kommer även att göras för att identifiera hittills okända föreningar.Vidare kommer vi att utreda ifall och i vilken grad toxiska och hormonliknande substanser emitteras till luften från polymera material, speciellt från kretskort.Dessa är möjliga källor till hormonstörande ämnen i vår dagliga närmiljö.

It has been discussed that a number of structurally different compounds in the environment may interfere with normal fetal development and cause male birth defects [feminisation].The mode of action of these compounds is complicated.They probably act at multiple sites and through various mechanisms and their actions are dependent on species, age, and sex.

Publikation(er)

16.2.1996 / 23.3.1999